Blodkärl brister i handen
Print Smärta i hand och handled samt nedsatt handfunktion till följd av olika tillstånd och sjukdomar är vanliga sökorsaker inom primärvården [1]. Kvinnligt kön, hög ålder samt psykosociala faktorer är prediktorer avseende behandlingsutfall vid hand- och handledsbesvär [2]. Det har föreslagits att biomekanisk belastning ökar risken att drabbas av hand- och handledsbesvär, men rapport nr från SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering visar måttlig evidens för detta [3].
I denna ABC-artikel beskrivs några vanliga sjukdomstillstånd i hand och handled. Karpaltunnelsyndrom Epidemiologi Karpaltunnelsyndrom är en vanlig åkomma med prevalens på 4 procent och incidens på kvinnor och män per personer [4]. Karpaltunnelsyndom förekommer ofta vid graviditet, hos personer med diabetes mellitus, hypotyreos samt vid B12— och folatbrist [5, 6]. Det har föreslagits en koppling mellan karpaltunnelsyndrom och yrkesgrupper som exponeras för långvariga vibrationer samt de som upprepat lyfter tungt med handleden i flekterat läge [3, 7].
I de flesta fall är karpaltunnelsyndrom dock idiopatiskt utan tydlig bakomliggande orsak. Etiologi och patogenes I karpaltunneln passerar medianusnerven tillsammans med fingrarnas 9 flexorsenor och begränsas volart av ett fibröst flexorretinakel ligamentum carpi transversum och dorsalt av karpalbenen [8]. Karpaltunnelsyndrom utvecklas på grund av en tryckstegring i karpaltunneln med kompression av medianusnerven.
Tryckstegringen kan bero på systemsjukdom till exempel diabetes mellitus eller hypotyreos , processer som orsakar volymreduktion till exempel ödem, blödning eller tenosynovit , graviditet och sekundärt till trauma [5, 9]. Symtom Kardinalsymtomen är känselnedsättning, domning alternativt brännande känsla i tumme, pekfinger, långfinger och det radiella omfånget av ringfingret.
Svaghet i tenarmuskulaturen samt värk i basen av handflatan, med ibland smärtutbredning ända upp till axelnivå, kan också uppges [5]. Symtomen är ofta uttalade vid handledspositioner som involverar flexion, till exempel att borsta tänderna, köra bil och prata i telefon.
Vaskuliter (blodkärlsinflammationer)
Inte sällan vaknar patienterna upp nattetid med domningskänsla samt smärta och försöker då på klassiskt sätt »skaka handen till liv«. Till hjälp finns Phalens test, Tinels test och karpalkompressionstest. Inspektera om det finns synlig hypotrofi i musculus abductor pollicis brevis. Undersök om muskelsvaghet i tenarmuskulaturen föreligger vid tumabduktion.
JavaScript is disabled
Testa sensibilitet för tvåpunktsdiskrimination [5, 10]. Vid otydliga symtom alternativt avvikande status kan neurofysiologisk undersökning elektroneurografi eller eventuellt elektromyografi vara till hjälp, men ska användas omdömesgillt. Elektroneurografi mäter strukturella förändringar i medianusnerven, som sänker nervledningshastigheten. Patienten kan således ha ett subjektivt och kliniskt karpaltunnelsyndrom med normal neurografi [11].
Vanliga tillstånd i hand och handled, del 1
Behandling I lindriga till måttliga fall rekommenderas initialt volar nattskena ortos under 4 veckor i syfte att undvika handflexion och tryckstegring med påverkan på medianusnerven. Om karpaltunnelsyndrom misstänks vara orsakat av tenosynovit kan kortisoninjektion vara av värde hos patienter med medelsvårt—svårt karpaltunnelsyndrom [12].
Kirurgisk åtgärd innefattar dekompression genom klyvning av flexorretinaklet [10]. Prognos Operativ åtgärd syftar till att minska trycket på medianusnerven och på så sätt häva känselnedsättningen och återställa kraften i tenarmuskulaturen. Oftast minskar eller försvinner associerad smärta i området. Smärta som leder upp till armbåge och axel kan också avsevärt minska.
Symtomregress kan upplevas snabbt eller vara utdragen över månader, beroende på graden av tryck i karpaltunneln och hur länge nerven varit komprimerad. Vid långvarig kompression av medianusnerven kan nerven ha blivit så pass skadad att både motorisk och sensorisk nervfunktion blivit permanent nedsatt [13].
Blödning i ögat
Sjukskrivning Vid möjlighet till arbetsanpassning eller vid lätt arbete rekommenderas sjukskrivning i 0—3 veckor. Vid tunga arbeten eller vid svårigheter till arbetsanpassning kan 3—6 veckors sjukskrivning vara lämplig [14]. Tillståndet räknas vara 4 gånger vanligare bland kvinnor, och är överrepresenterat hos nyblivna mödrar som upprepade gånger lyfter barnet med tummarna pekandes uppåt.
Etiologi och patogenes Dorsalt över distala radius och ulna finns 6 stycken separata senfack som inrymmer extensorsenorna. Senfacken täcks av ett extensorretinakel.