Längdskidor knäskada
Om massage kan hjälpa eller stjälpa ett trasigt korsband är oklart. Skador Det stora korsbandsreportaget — från olycka till rehab Skidåkning och korsband är en duo som inte alltid drar jämnt. Vi tog hjälp av ortopeden Johan Norqvist för att tillsammans djupdyka i ämnet. Olyckan Solen strålar under en av vårvinterns första dagar. Det år lågsäsong och nedfarterna i Åre är välpreparerade och folktomma.
Skidorna går friktionsfritt från kant till kant i ett lugnt och kravlöst tempo och banar väg för ett par koppar kaffe och diverse sötsaker. Men så plötsligt; ett snedskär på väg mot transportsträckan, en kort flygtur över ett litet krön — pang… — Ditt korsband är av, förklarar läkaren på Åres Hälsocentral med största trovärdighet en dryg halvtimme senare.
Jag börjar ta in faktumet. Det gör åtminstone inte speciellt ont och jag trodde definitivt att smärtan vid en knäskada av denna kalibern skulle vara betydligt värre, korsbandet har ju ändå gått av. Nu väntar en lång rehabilitering. Antagligen operation också. Eller vänta… behövs alltid ett ingrepp vid en korsbandsskada?
Är det inte värre med ledbanden? Vad är egentligen skillnaden? Det dröjer inte mer än tio minuter från det att jag lämnar hälsocentralen tills dess att jag möter min förste själsfrände på kryckor.
10 vanliga knäskador – så behandlar du dem
Frågorna är många men svaren desto färre och en viss malande oro börjar sakteligen att infinna sig. Lyckligtvis så har vi skidåkare varandra att falla tillbaka på när det kommer till skador likt denna, och det dröjer inte mer än tio minuter från det att jag lämnar hälsocentralen tills dess att jag möter min förste själsfrände på kryckor. Jag har precis opererat mitt, förklarar en långväga bekant och lyser upp i ett leende.
Dagen därpå tar jag mitt svullna knä och beger mig till redaktionen för denna blaska som du just nu läser för att småprata om skidåkning och… ja, knäskador. Åka Skidors tidigare chefredaktör Tobias Liljeroth med hemmalagat knä i Telluride. Foto: Tobias Liljeroth Senare fylls telefonens inkorg på i ett rasande tempo: — Välkommen till klubben, nu är du också en riktig skidåkare!
Skidolyckor – Kan ge allvarliga skador
Summa summarum. Vi skidåkare verkar vara särskilt utsatta för denna typ av knäskada oavsett om vi är elitidrottare eller veckoturister. Men vad beror det egentligen på? För att lära oss mer om knän, korsbandsskador och skidåkning har vi tagit hjälp av Johan Norqvist som arbetar som ST-Läkare på ortopedmottagningen i Östersund. Läkaren Johan Norqvist lever farligt året om.
Foto: Privat Förutom att bända diverse benknotor så åker Johan också en hel del lagg och har bland annat recenserat skidor åt Åka Skidor tidigare. Jag arbetar på ortopeden i Östersund och är under specialistutbildning, förklarar Johan när han kortfattat ska beskriva sig själv. Anatomin Låt oss börja med de två benen som förbinder knäleden — lårbenet femur och skenbenet tibia.
Lårbenet är försedd med en gigantisk muskelgrupp quadriceps , i skidåkarkretsar kallad framsida lår, som går längs hela låret ned mot knät där den enkelt förklarat övergår till en sena som fäster på knäskålen för att sedan övergå till patellaligamentet som i sin tur fäster i skenbenet under knät. På baksidan av låret hittar vi en till stor muskelgrupp, som förutom att stabilisera knät, också är jättejobbiga att träna — vi pratar förstås om hamstrings.
Det stora korsbandsreportaget – från olycka till rehab
Denna muskelgrupp går längs hela lårets baksida och fäster nedanför knävecket i skenbenet. Dessa två muskelgrupper på framsidan respektive baksidan av låret kompletterar varandra bra och ger en bra, men inte fullgod, stabilitet i knät. Lyckligtvis är vi också försedda med lite annat smått och gott i knäleden i form av diverse ligament och brosk.
Enkelt förklarat så har vi två halvmånar av brosk i vardera knä vars uppgift är att fördela trycket där lårbenet och skenbenet möts, de här broskformationer kallas menisker. Undvik att göra en Zlatan. Därefter har vi två stycken kollateralligament på varsin sida om knät.