Finska ringsignaler
Samövning som höjer förmåga och sänder signaler 6 juni, Robin Häggblom Robin Häggblom, om vad USA och deras allierade velat kommunicera med den senaste tidens samövningar. Foto: Boeing Nyligen har USA genomfört ett antal samövningar med europeiska allierade och partners där strategiska bombplan av typen B-1B flugit kors och tvärs över den europeiska himmelen. Det hela har väckt en del uppmärksamhet, och övningarna har beskrivits i allmänna termer som strategisk kommunikation.
Välsignelsens signaler – Kyrkans framtidsredogörelse 2022
Få har gått längre i detalj och funderat över vad det är som USA och deras allierade vill kommunicera på det här delvis nya sättet. Samövningar av olika slag utgör en markering om att det finns en förmåga att verka tillsammans med partners, både i krig och fred. Det att det amerikanska och svenska flygvapnet övar tillsammans både konkret höjer förmågan och visar i viss utsträckning på en vilja.
Det handlar inte nödvändigtvis om vilja att möta ett gemensamt hot med våld, men det finns åtminstone en vilja att höja förmågan och signalera om detta utåt.
Ringsignal
Det handlar alltså om kanonbåtsdiplomati, där USA kan signalera en militär närvaro i området relativt billigt och med mindre byråkrati och politiska diskussioner än vad marktrupper skulle ha inneburit. Samtidigt lyser en sväng in över finskt luftrum med sin frånvaro, vilket väcker lite frågor — framförallt då finska Flygvapnet var mitt uppe i sin huvudövning Ilmataktiikka 20 sve.
Flygtaktik 20 som pågick mellan den 18 och 22 maj. Detta samtidigt som övningar med amerikanskt lufttanknings- och jaktflyg har genomförts regelbundet under flera års tid.
Lär dig att tolka signaler i tiden
Detta syns t. Med det sagt, B-1B i samövning med Sverige påverkar mycket konkret det finska säkerhetsläget, något som i praktiken helt utelämnades från rapporteringen kring flygningarna den 20 maj. Till att börja med är det viktigt att förstå B-1B och dess roll inom det amerikanska stridsflyget. Planet togs fram under det kalla kriget med målsättningen att det skulle vara ett strategiskt bombflygplan som i motsats till den redan då åldrande B skulle vara lika hemma på låg höjd som på hög.
Uppdraget var i huvudsak att kunna bära kärnvapen långt in på sovjetiskt territorium, ett uppdrag som B ansågs för sårbart för. Sedan dess har däremot situationen förändrats och fokus har i allt högre grad kommit att ligga på konventionella uppdrag. Ryska representanter inspekterar årligen flygplanen på deras hemmabas för att kontrollera att avtalet efterlevs. Det var alltså inte en kärnvapenplattform som flög över Norge och Sverige den 20 maj och nu senast över Polen och Svart havet den 29 maj.
Däremot var det ett av de slagkraftigaste och rörligaste verktygen i USA:s militära verktygslåda. En nyckelegenskap är också den rejält tilltagna räckvidden, drygt kilometer enligt öppna källor. Samtidigt är B-1B i sig mer än bara en plattform för kryssningsrobotar. Planet har en imponerande räckvidd och topphastighet, vilket gör det mycket flexibelt.
De vackraste julsångerna som ringsignal
Uppdragen över Europa flygs från planets hemmabas i South Dakota, med stöd från lufttankningsplan baserad i Storbritannien. I en tid när frågeställningar kring hur länge en amerikansk mobilisering av förband till Öst- och Centraleuropa skulle ta ger B-1B en förmåga att inom timmar istället för veckor ha en slagkraftig plattform på plats över slagfältet. Motorskyttebrigaden i Alakurtti samtidigt som de täcker in hela det Karelska näset.
Det är en eldkraft som skulle ha konkret påverkan på det finska slagfältet i händelse av ett ryskt anfall, och en förmåga vilken som sagt är mer eller mindre omedelbart gripbar. Det ger också tidpunkten intressanta undertoner, för medan det inte officiellt har kommenterats att Ilmataktiikka 20 på något sätt haft anknytning till den svensk-amerikanska övningen, så gjorde de facto både det finska, svenska, och amerikanska flygvapnet vad de skulle göra ifall USA och Sverige bestämde sig för att militärt stödja Finland i kampen mot en rysk angripare: USA sände in sitt bombflyg, Sverige ansvarade för skyddet av bombplanen i svenskt luftrum, och i Finland pågick ett luftkrig där försvararen såg till att inga flyg tog sig förbi för att störa de strategiska bombplanen i deras uppdrag.
Det kan mycket väl ha varit en slump, men det kan också ha varit en signal som var menad för en specifik mottagare istället för de breda massorna. I så fall lär signalen ha gått fram.
På Säkerhetsrådets agenda står ett brett spektrum av temata i form av information, aktuell debatt, försvarsupplysning med mera. Bredden innebär att det också finns utrymme för djupdykning i smala ämnen. Säkerhetsrådet verkar i en anda av öppenhet för olika meningar, intressen och perspektiv. Under åren har — vid sidan av redaktörernas egna inlägg — ett hundratal politiker, forskare, militärer, diplomater med flera medverkat.
Säkerhetsrådets bildades som en fristående sajt knuten till Svenska Dagbladets ledarsida, men har sedan januari tankesmedjan Frivärld som hemvist.