Urinrör cancer

Medicinskt råd Urinblåsecancer Att drabbas av urinblåsecancer eller en elakartad tumör i urinblåsans slemhinna blir allt vanligare.

Urinblåsecancer

Miljö och livsstil påverkar, framför allt rökning. Alivias cancervårdsförsäkring Teckna försäkring Vad är urinblåsecancer? Cancer i urinblåsan är en elakartad tumör som uppstår i slemhinnan som täcker insidan av urinblåsan. Den vanligaste typen av urinblåsecancer är ytlig och växer bara i slemhinnan med liten risk för spridning. Vid muskelinvasiv urinblåsecancer växer tumören ut till de underliggande muskellager som omger urinblåsan.

En elakartad malign tumör växer okontrollerat och invaderar frisk vävnad, som omgivande organ, lymfkärl och blodkärl. Det gör att cancerceller kan sprida sig lokalt eller via blodkärl och lymfkärl till andra delar av kroppen och ge upphov till metastaser dottertumörer. Förekomst Urinblåsecancer är en av de vanligaste tumörsjukdomarna och en av de cancerformer som ökar mest i Sverige med nya fall varje år.

Cancerformen är vanligast i åldrarna 50—70 år men kan förekomma i alla åldrar, däremot sällan hos personer under 50 år. Orsaker till urinblåsecancer Både miljö och livsstil kan öka risken för cancer i urinblåsan och cancerframkallande ämnen kan i många fall skada urinblåsan. Rökning anses orsaka hälften av alla fall. Att sluta röka minskar risken.

Arbete inom olika industrier såsom färg- och gummiindustrin har satts i samband med cancer i urinblåsan.

Statistik cancer i urinblåsa och urinvägar

Vissa resultat visar att en liten andel fall kan bero på ärftliga faktorer om det finns flera nära släktingar som har insjuknat i urinblåsecancer. Diagnos Ett vanligt första tecken kan vara röd eller brun urin som visar att det finns blod i urinen. Obehag eller sveda när man kissar, urinträngningar och återkommande urinvägsinfektioner kan också vara tecken.

Men alla dessa symtom är även vanliga vid andra åkommor som infektioner och njursten. Patienten får lämna urinprov och urinröret och urinblåsan undersöks med ett smalt instrument med optik cytoskopi. Det kan kännas obehagligt men tar bara några minuter och bedövning lindrar.

Uppdaterad version av SVF cancer i urinblåsa och övre urinvägar

Vid cytoskopin tas ofta även ett vävnadsprov som undersöks i mikroskop för att avgöra om det är godartat eller malignt. Utöver dessa kroppsundersökningar genomförs en skiktröntgen av urinvägarna CT-Urografi, och vid misstanke på spridning röntgas även bröstkorgen och buken. Ibland används även en PET-kamera som med hjälp av radioaktiva spårämnen analyserar tumören.

  • Cancer urinledare symtom Cancer of the ureter (ureteral cancer) is an abnormal growth of cells on the inside lining of the tubes (ureters) that connect your kidneys to your bladder.
  • Inflammation i urinblåsan If you're diagnosed with ureteral cancer, you'll likely be referred to a doctor who specializes in conditions that affect the urinary system (urologist) or a doctor who specializes in treating cancer (oncologist).
  • Ont i urinblåsan Blood in the urine (hematuria) sometimes is a sign of bladder cancer.
  • Aggressiv urinblåsecancer överlevnad Bladder cancer is a relatively rare form of cancer that starts in the lining of your bladder.


  • urinrör cancer


  • Alla misstankar om cancer i urinblåsan utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp SVF. Ökad trygghet och säkerhet i händelse av urinblåsecancer Vi på Alivia kan erbjuda en Second Opinion utförd av internationella cancerspecialister Läs mer Behandling av urinblåsecancer Behandlingen inleds med TUR-B, en operation där ofta hela tumören tas bort. Patienten får ryggbedövning eller narkos och under operationen även vävnadsprov tas för analys i mikroskop.

    Visar det sig vara ytlig cancer i urinblåsan är denna behandling ofta tillräcklig.

    Urinblåse- och urinvägscancer

    I en del fall och vid återfall av ytlig urinblåsecancer kan urinblåsan sköljas med cytostatika eller med BCG vaccin 1 gång i veckan under 6—8 veckor. Efter behandlingen krävs efterföljande kontroller med cystoskopi för att i tid kunna upptäcka små tumörer som då kan opereras bort. Vid muskelinvasiv urinblåsecancer måste hela urinblåsan opereras cystektomi.

    Vanligtvis avlägsnas även lymfkörtlar och ibland krävs bortoperation av angränsande organ som äggstockar och livmoder eller prostatakörtel. Alternativet är strålbehandling 5 dagar i veckan under 6—7 veckor. Behandling med cytostatika kan ibland kombineras med operation och strålbehandling. Patienten måste gå på kontroller under lång tid efter operationen. Vid urostomi tillverkas en konstgjord urinblåsa av tunntarmen och placeras innanför huden.