Mamma vill inte flytta till äldreboende
Vem fattar beslut åt en person som inte har förmågan att göra det själv? Får jag bestämma över mig själv när jag blir gammal? Eller är det någon annan som fattar besluten åt mig?
Starka skäl att välja äldreboende framför hemmet
Att få behålla så mycket som möjligt av sin livsstil och sina vanor på äldre dar är oerhört viktigt. Hur kan man göra ålderdomen så bra och trygg som möjligt även om beslutsförmågan sviktar? Tyvärr finns den synen på äldre ofta i vårt samhälle. Det är viktigt att försöka få reda på vad den äldre personen önskar, även om det finns en demenssjukdom med i bilden.
Framtidsfullmakt Ett sätt att underlätta inför framtiden kan vara att teckna en framtidsfullmakt. Det är bra om den inte bara handlar om praktiska ting, utan även om mjuka värden som vad man tycker om, när man vill stiga upp osv. Det är dock viktigt att komma ihåg att människor kan förändras genom hela livet. Sjukdom kan förändra vanor och önskemål. En person kan till exempel tycka om att duscha ofta när hon är frisk och bor hemma, men som när hon flyttar till ett äldreboende så vill hon inte längre duscha alls.
Hur funkar det då? Får man duscha en person som inte längre vill? Hur ofta ska man duscha och vem bestämmer det? Grundförutsättningen och lagens mening är att man alltid måste ha personens samtycke, ingen är omyndigförklarad.
Vi får inte göra något mot någons vilja. Det kan vara en utmaning när i mötet med personer med demenssjukdom.
Vem fattar beslut åt en person som inte har förmågan att göra det själv?
Om vi ser att den här personen skulle fara illa av att inte duscha, är det personalens ansvar att hitta en etiskt försvarbar lösning. Måste man följa framtidsfullmakten? Ibland vill barn till en sjuk närstående olika kring personens omvårdnad och är inte är överens ifall framtidsfullmakten ska följas på det området eller inte. Ett sätt att lösa det kan vara att personal från äldreomsorgen tar ett samtal barnen och får dem att försöka dela erfarenheter.
Att lyssna till båda och ta stöd av personal som känner mamma som hon är nu är viktig i ett sånt beslut.
Boendena har blivit en slutstation – hjälpen kommer för sent
Dialog är viktig! Säger Liselott, Demensakademien Rent allmänt kan det vara svårt att se en anhörig förändras, man vill att allt ska vara som tidigare. Liselotte berättar att anhöriga ibland tycker att det känns hemskt att se sin mamma eller pappa småslumra i rullstolen. Den äldre orkar inte alltid med all den stimulans som den anhörige önskade att den ska få.
Vi som medarbetare får inte göra något mot personens vilja även om de anhöriga vill. Vi återkommer igen till att samtycke måste finnas och om personen har svårt att uttrycka sig måste vi vara lyhörda, tolka kroppsspråk och mimik.
Vad har jag som äldre för rättigheter om jag önskar flytta till en annan kommun?
Om en anhörig inte vill flytta till boende En fråga som många anhöriga brottas med är: Hur ska vi göra, jag orkar inte mer och det funkar inte hemma längre, men min närstående vill absolut inte flytta till ett boende? Har ni sen tidigare skrivit en framtidsfullmakt så kan den vara till stöd i den här situationen Ta professionell hjälp! Någon som kan lirka och hitta vägar att hjälpa den äldre att acceptera och hitta vad som kan kännas positivt för just den personen.
Hjälpen kan till exempel vara en biståndshandläggare eller annan person som jobbar med äldreomsorg. Många önskar att de pratat om detta tidigare och kommit överens, innan sjukdomen. Man kan försöka förklara att så mycket som möjligt ska fungera som man är van vid även vid flytt till äldreboende. De boende får naturligtvis bestämma när de vill äta frukost, vara med på aktiviteter och så vidare.
Bestämma själv Liselotte berättar om en händelse från sitt eget liv som blev en ögonöppnare kring självbestämmande.