Minneslucka stress
Så reagerar kroppen vid stress
Lyssna Hjärnskakning kan uppstå efter våld mot huvudet. Våldet kan vara riktat direkt mot huvudet eller vara indirekt, till exempel att huvudet utsätts för en kraftig hastighetsförändring som vid pisksnärtskada eller en tryckvåg. Vanliga orsaker är fall, trafikolyckor, misshandel samt idrotts- och fritidsskador. För att betraktas som en hjärnskakning ska hjärnans funktioner var påverkade.
Exempel på detta är att man kortvarigt förlorar medvetandet, får en minneslucka, känner sig omtöcknad eller mår illa. För att kallas hjärnskakning ska det inte finnas påvisbara skador på hjärnan på datortomografi eller magnetkamera. Under den första tiden efter en hjärnskakning är det vanligt med huvudvärk, yrsel, illamående, trötthet, koncentrationssvårigheter och nedsatt minne. Man kan också vara i känslomässig obalans och ha nedsatt fysisk prestationsförmåga.
Utmattningen var hjärntumör
Prognosen är god och de allra flesta blir snabbt återställda, som regel inom några dagar till veckor. För en del tar det längre tid men besvären klingar vanligtvis av efter några månader. I akutskedet Akut bör man söka sjukvård för en bedömning av skadan. Om hjärnskakning konstateras får man åka hem, eventuellt efter en tids observation, med information och lugnande besked.
Man bör vara uppmärksam på hur man mår de första dagarna efter olyckstillfället och söka vård vid försämring. Hjärnvilan behövs för att minimera belastningen på hjärnan och rekommenderas pågå 24—48 timmar. När symtomen börjar avta är det lämpligt att börja med lätt aktivitet i liten omfattning.
Vad är hjärnskakning?
I tidigt skede rekommenderas att ta det lugnt då hjärnan fortfarande är känslig. Om aktiviteten är för krävande är det lätt att återfå de symtom som börjat minska. Till att börja med rekommenderas att avstå från koncentrationskrävande uppgifter, till exempel att utföra datorarbete. Fysiska aktiviteter som är ansträngande bör också undvikas, men lugna sådana som promenader i långsam takt rekommenderas.
Socialstyrelsens sjukskrivningsriktlinjer säger ett par dagar till fyra veckors sjukskrivning. Om symtomen kvarstår Ungefär 10—20 procent av de personer som fått en hjärnskakning får besvär som kvarstår mer än några månader. Vanliga symtom är ökad känslighet för intryck, huvudvärk, trötthet, yrsel, orkeslöshet, nedsatt minne, och koncentrationssvårigheter.
Om man inte är väsentligen återställd inom tre månader bör man i första hand söka primärvården för en bedömning och rådgivning. Orsaken till att besvären blir långvariga går inte alltid att finna. Det är dock känt att även andra faktorer än påverkan på hjärnan är av betydelse, till exempel skador på andra delar av kroppen, oro, stress, tidigare sjuklighet, sårbarhet eller andra händelser i livet.
Skrämmande upplevelse i samband med olyckan kan också bidra. Bra att tänka på Efter en hjärnskakning är det vanligt att man blir lättare uttröttad än före. Det som brukar trötta ut mest är många intryck samtidigt. Känslighet för ljud och ljus är vanligt. Det brukar vara påfrestande med stimmiga miljöer till exempel när många personer pratar samtidigt. Hjärnan blir också uttröttad av tankeprocesser som planering och problemlösning.
Ofta vill man för mycket och fortsätter leva sitt liv som vanligt. Aktivitetsnivån kan då bli för hög och man blir både fysiskt och mentalt uttröttad. I det läget behövs det en minskning av aktivitetsnivån eller vila och sedan aktivering i liten omfattning annars kan symtomen öka.
Minne och hjärnskada
Man behöver sova ordentligt på natten och ofta en stund på dagen för att få återhämtning. Andra sätt att återhämta sig kan vara att ta en promenad eller att lyssna på lugn musik. Hjärnan behöver näring för att fungera, därför är det viktigt med regelbundna måltider.