Dna forskning släkt
DNA tester finns det flera företag som gör. De flesta finns i USA. De tidigaste publika testerna började dyka upp runt i Sverige, t. The Genographic Project 1. Det finns flera andra företag som gör DNA tester, några tittar på sjukdomar, några är forensiska. Nyttan av ett test kan t. Antropologer, arkeologer och historiker kan också ha stor nytta av DNA tester.
Släktforskningscafe för dig som DNA-släktforskar
Släktforskare kan nu bestämma om två levande personer har samma anfader eller anmoder. Detta förutsätter kända raka fars- eller raka mors-linjer till en gemensam ana. Det kan vara nära i tiden eller många generationer bort. Detta gäller senare hälften av talet. Ett DNA test kan visa på sådana fel om man testar 2 eller flera grenar med en gemensam anfader, t.
Fel anmoder är däremot nog betydligt ovanligare. Nu finns det också autosomala DNA test där man tittar på kromosomparen och X kromosomen, men inte Y kromosomen.
DNA-Rötter
Det kan nu användas cirka generationer bakåt i tiden. Då för att bestämma släktskap mellan nära släktingar, kusiner och 3, 4, 5 männingar. Bäst resultat får man upp till ca generationer bakåt. Längre bakåt i tiden är det osäkrare. Med lite tur kan man dock komma längre tillbaka. Det är slumpen som bestämmer om det går. Man försöker även visa procentuellt påbrå från olika områden i världen MyOrigins mfl.
Den funktionen är än så länge ett ganska trubbigt verktyg. Det är mest intressant för personer i Amerika som ofta har osäkra uppgifter om sitt ursprung.
Jag löser din släktgåta!
DNA finns huvudsakligen i cellkärnan. Människans kärn genom är cirka 6,3 Giga baspar stort. Detta är det fulla diploida genomet fördelat på 46 kromosomer eller 23 kromosom-par. Det kallas diploid när det består av ett antal kromosom-par eller två uppsättningar kromosomer. Normalt brukar man ange det haploida genomet som är hälften så stort, ca 3,15 Giga baspar.
Det består då bara av 23 kromosomer, lika många som könscellerna ägg och spermier har. Dessa har då 22 kromosomer plus en X eller en Y kromosom.
Släktforska med DNA – så gör du
Ägget har alltid en X kromosom. Spermierna har alltså en X eller en Y kromosom. Kvinnor har alltid XX kromosomer och män har alltid XY kromosomer. Personer med trippla eller kvadrupla köns kromosomer är sterila.
Den ena X kromosomen kommer alltid från modern och fadern bidrar med en Y eller X kromosom. X kromosomen är ungefär 3 gånger så stor som Y kromosomen, ca Mega baspar mot ca 58 Mega baspar.