Agueli konstnär
Kultur Publicerad: 14 Februari , Ivan Aguéli är en av det tidiga talets mest kända mystiker och hans konst visas nu på Moderna Museet i Stockholm. Simon Sorgenfrei skriver om en sökare som målade sig till andlig insikt. Redan namnändringarna antyder en ovanlig livsbana. Han levde också ett dramatiskt liv. Efter att gång på gång ha misslyckats i skolan får han till slut faderns tillåtelse att bege sig till Paris för att studera till konstnär.
Året är — la belle epoque och de fria tankarnas tid.
Den fria konstklubben möter: Ivan Aguéli
Han ger sitt förnamn en rysk klang och stavar efternamnet på franska. Som Ivan Aguéli tar han plats i tidens avantgardistiska strömningar. Han har sedan tidigare läst Swedenborg som, vittnar han, befriat honom från protestantismen. Genom sin läromästare Emile Bernard kommer han nu i kontakt med såväl syntetismen som med teosofin. Båda riktningar som strävar efter en underliggande universell sanning, i konsten och religionen.
Genom Bernard träffar han också poeten och djurrättsaktivisten Marie Huot, med vilken han ska ha en stormig relation resten av livet. Han möter även anarkismen.
Sufin som sökte enkelheten
Det är bestämt det vackraste i vår snuskiga tid. Tänk dig en solnedgång o. En superlativ medelpunkt av höghet och universalitet och en livskälla. Teosofins och perennialismens sökande efter det Enda, bakom de etablerade religionernas regelverk, bakom sinnevärldens plotter, leder honom till islam. Han ber Sager-Nelson skaffa fram både Koranen och en bok om muslimsk teologi.
Efter fängelsevistelsen beger sig Aguéli direkt till Egypten, där han målar och studerar; arabiska och islam. Tillbaka i Paris vid millennieskiftet hamnar han åter igen hos Marie Huot. De är båda radikala och i en aktion mot tjurfäktning skjuter han mot två matadorer. En av dem skadas men Aguéli kommer undan med villkorlig dom och francs i böter. Han återvänder till Egypten och denna gång stannar han längre.
Studerar den sufiske talsvisionären Muhyiddin Ibn Arabi och initieras i sufiorden Shadhiliyya Arabiyya. Under dessa år slutar Aguéli att måla och ägnar sig istället åt språk- och religionsstudier, liksom åt konstteori och anti-kolonial politik i tidskriften Il Convito, som han ger ut tillsammans med italienaren Ernesto Insabato. Uppsalapoeten och aguélikännaren Bo Gustavsson har pekat på en paradoxal motsättning mellan Aguélis liv och hans konst.
Mellan ett febrigt resande, och ett estetiskt sökande efter avklarnad stillhet. Kanske var det så, skriver Gustavsson, att livet som nomad, öppnade vägen för andlig insikt. I all sin verksamhet söker han en bakomliggande enhet.
Ivan Aguéli
Det etymologiska intresset syftar till att finna Språket bakom språken. Öst och väst. Syntetismen utmärks av strävan efter en sammanfattande enkelhet. Tinget bakom tingen.
I Aguélis måleri ser vi få detaljer — istället hus och vyer där alla särdrag bränts bort av solen. Ljus på ljus. Motsatsernas förening.