Lightläsk utan aspartam

Nu behövs mer forskning.

Läsken kan förändra din tarmflora

Nyheter , 25 augusti Sötningsmedel har blivit allt vanligare och förekommer numera i en mängd livsmedelsprodukter, bland annat i läsk och andra sötade drycker. Resultaten bygger på en korttidsstudie och tydliggör behovet av fortsatt forskning. Fler produkter innehåller sötningsmedel Som Äkta vara tidigare rapporterat är det inte bara "light-varianterna" på drycker som numera innehåller sötningsmedel, utan även originalen av t ex.

Fanta och Pepsi, som nu innehåller både socker och sötningsmedel acesulfam K, aspartam, suckralos. Studiens uppbyggnad Korttidsstudien, som pågick under fyra veckor, undersökte huruvida det finns en koppling mellan intag av sötningsmedel, förhöjda blodsockervärden och förändrad tarmflora hos människor. De sötningsmedel som studien undersökte var: aspartam, sackarin, stevia och sukralos.

Alla vanligt förekommande i sötade drycker och andra livsmedel i Sverige. Den israeliska forskargruppen delade in friska vuxna, som inte vanligtvis konsumerar sötningsmedel, i sex grupper. Fyra av grupperna fick inta antingen aspartam, sackarin, stevia eller sukralos. Resterande två grupper fungerade som kontrollgrupper. Under studiens första vecka genomfördes kontrollmätningar och tester av försökspersonernas blodsockervärden och tarmflora, under vecka två och tre började deltagarna med sötningsmedlen.

Under vecka fyra gjordes uppföljning och kontrollmätningar. Studiens resultat Resultaten visade att alla fyra sötningsmedel gav förändrade blodsockervärden, och de deltagare som fick sackarin respektive sukralos fick större variation i sina blodsockermätningar, än de som fick aspartam eller stevia.

Därför behöver du inte oroa dig över aspartam i lightläsk

Dessutom visade resultaten att alla sötningsmedel påverkade deltagarnas tarmflora på olika sätt. Även här var förändringen störst hos de som fick sackarin och sukralos. En vecka efter att deltagarna hade slutat med sötningsmedlen hade både förändringarna i tarmfloran och i blodsockernivåer återgått till ursprungsläget hos samtliga. Vad innebär resultaten? Björn Bernhardson är inte direkt förvånad över resultaten: — Mitt äkta vara-tänk startade med tankar runt vad konserveringsmedlen har för påverkan på tarmfloran.

Det var i början av talet.

Så påverkas du av lightläsk

Sen dess har alla lärt sig att en "rik" tarmflora är bra för oss. Och det är ju också ganska väntat att om vi inte får energi av sötningsmedlen så berikar de kanske inte bakterierna heller, säger han. Men Ingrid Larsson anser trots studiens resultat att det är bättre för hälsan att dricka lightläsk än läsk sötad med socker. Vi äter för mycket socker i dag, och då är lightdrycker ett bra sätt att ändå få dricka något som smakar sött om man önskar det.

Hur mycket fiber och grönsaker vi äter har sannolikt mer påverkan på vår tarmflora, säger Ingrid Larsson till DN. Björn Bernhardson är skeptisk: — Vi har successivt vant oss vid en sötare smak, och lightdryckerna sötade med sötningsmedel har säkert varit med och bidragit till det, säger han till Äkta vara.

WHO klassar numera sötningsmedlet aspartam som ”möjligen cancerframkallande för människor”.

Många satte sin aspartamsötade lightläsk i vrångstrupen.

De flesta läskedrycker finns också som så kallade light-produkter vilket innebär att de inte innehåller vanligt socker utan istället sötningsmedel, och där det vanligaste är aspartam.

Med kolsyra om man vill det. Förr drack vi läsk vid festligare tillfällen, nu typ varje dag! Kanske är det dags att låta kranvattnet få det lyft det förtjänar? Bättre för plånbok och hälsa, säger Björn Bernhardson. Kan vi helt enkelt vänja oss vid mindre söt smak? Daniella Bergman.