Konservativa välfärdsmodellen
Omvandlingen från småbarnsmamma till företagare
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för nya jobb genom förbättringar för företagande. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att förbättra mottagandet av asylsökande. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att förbättra svenskundervisningen för invandrare.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att acceptabla kunskaper i svenska språket bör vara ett krav för medborgarskap. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning om hur språktest bör utformas.
Om Moderaterna
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av tydliga mål och utvärderingar i skolan. LUS-projektet och att det bör få genomsyra hela skolan. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjligheten att äga sin bostad leder till ökad integration snarare än till ökad segregation.
Ett välkänt exempel på invandring är vallonerna från det nuvarande Belgien, som hade avgörande betydelse för utvecklandet av den svenska bergshanteringen. Tiotusentals svenskar är idag ättlingar till dem som flyttade hit. Men vallonerna är inte alls ensamma.
de tre välfärdsmodellernas syn på sjukskrivna, arbetslösa och pensionärer
En rad andra invandrargrupper har satt sin prägel på Sverige: judar, italienare, greker, finländare, balter m. Utan dem hade Sverige varit något annat — sämre. Under och början av talen var huvudriktningen den motsatta: motsvarande en fjärdedel av befolkningen utvandrade, de flesta till USA. Utan dem hade USA varit något annat — sämre. Människorna utvandrade med andra ord från uselhet och fattigdom, för att söka efter drägliga möjligheter att försörja sig i ett annat land.
Under senare delen av talet har invandringen till Sverige blivit mer omfattande än tidigare. Resultaten är både positiva och negativa. Invandringen har vitaliserat Sverige och i stort varit positiv för den ekonomiska utvecklingen. Ändå måste man konstatera att integrationspolitiken misslyckats på många sätt. Sverige har blivit ett uppdelat land. Assimilering utmönstrades som mål för invandrarpolitiken på talet — men vad kom egentligen istället?
Det råder ett besvärande politiskt vakuum mellan målsättningen att skapa ett mångkulturellt, tolerant land med integration utan assimilation, och verklighetens segregerade förorter, rotlöshet och pyrande främlingsrädsla. Det finns unga människor som lever i Sverige idag som inte känner någon vuxen i sin närmiljö som försörjer sig på eget arbete.
I sådana miljöer riskerar en känsla av utanförskap, liksom missbruk och brottslighet, att slå rot. Omkring en miljon av Sveriges invånare är födda i andra länder och 1,8 miljoner har utländsk bakgrund. Sysselsättningsgraden bland de utrikes födda var, enligt SCB:s arbetskraftsundersökning, under , 61,8 procent, att jämföra med totalbefolkningens 74,9 procent.
välfärd och Välfärdsmodeller
Under samma period var 10,3 procent av de utrikes födda arbetslösa, bland totalbefolkningen 4,0 procent. En undersökning gjord år visade att endast 40 procent av de utlandsfödda akademikerna har ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå. Dessa nedslående siffror är en del av en långsiktig försämring av invandrarnas arbetsmarknadssituation med början redan på slutet av talet i samband med den svenska ekonomins avtagande växtkraft och eftersläpning i förhållande till andra utvecklade länders ekonomier.
Vi kan sammanfatta denna långsiktiga utveckling med hjälp av ett citat från en artikel som professor Jan Ekberg och fil dr Mats Hammarstedt publicerade i senaste numret av Ekonomisk Debatt , sid — : Fram till mitten av talet var invandrarna väl integrerade på arbetsmarknaden. Detta gällde även för flyktingar som då hade kommit till Sverige Under slutet av talet uppkom de första tecknen på ökad arbetslöshet bland invandrare.
Försämringen blev allt tydligare under talet trots den dåvarande kraftiga högkonjunkturen i svensk ekonomi med stor efterfrågan på arbetskraft och trots genomsnittligt hög utbildningsnivå bland talets nyinvandrade Under talets lågkonjunktur förstärktes dessa tendenser ytterligare och för vissa invandrargrupper måste nu arbetsmarknadsläget betraktas som katastrofalt dåligt.
Från mitten av talet har dock en viss stabilisering skett och under de senaste årens konjunkturuppgång har också en svag förbättring skett men förbättringen är ojämnt fördelad mellan olika invandrargrupper.