Plötslig värk i ländryggen
Åtta av tio vuxna har under sitt liv värk i ländryggen. De flesta av dem har haft flera värkepisoder. En stor del av invaliditetspensionerna och sjukfrånvaron beror på ryggsjukdomar. En del av ländryggsbesvären kräver snabb läkarvård, men största delen läker spontant eller med läkemedelsbehandling på några veckor. Behandling av långvarig ryggvärk är ett grupparbete där patienten själv har en viktig roll.
Värk i ländryggen: orsaker och varaktighet En orsak till ryggvärk och speciellt ischiassymtom är fysiskt belastande arbeten med tunga lyft och besvärliga ryggställningar. För lite motion, fetma och rökning kan ge mera ryggvärk. Också stress och missnöje med arbetet har samband med ryggbesvär.
Ont i ländryggen? Konkreta och effektiva tips
Orsakerna är alltså delvis samma som vid hjärt- och blodkärlssjukdomar. I God medicinsk praxis-rekommendationen delas patienterna in i tre grupper enligt hur länge de har haft symtom. Vid akuta fall har ryggvärken pågått i högst sex veckor, vid långvariga besvär mer än sex men mindre än tolv veckor och vid kroniska ryggbesvär mer än tolv veckor. Orsaken till ryggvärken ska identifieras snabbt Vid värk i ländryggen är det viktigt att läkaren identifierar de patienter som kan ha en allvarlig sjukdom eller tryck på en nervrot.
Allvarliga ryggsjukdomar är bland annat tumörer i ryggraden, inflammationer och benbrott på en kota. Kännetecknande för tumörer och inflammationer är ständig och gradvis tilltagande ryggvärk som besvärar också vid vila.
Patientens allmäntillstånd är ofta försämrat och vikten har kanske också gått ner. Vid godartade ryggsymtom är patientens allmäntillstånd däremot gott, också om symtomen är kraftiga. Benbrott på kotor förkommer vanligtvis hos äldre patienter och den vanligaste orsaken är fall. Allvarliga orsaker till ryggvärk är lyckligtvis mycket sällsynta. Om läkaren misstänker ett allvarligt tillstånd är det viktigt att snabbt utreda orsaken och remittera patienten för behandling.
När sjukdomen undersöks behövs ofta bedömning av den specialiserade sjukvården. Vid ischiassymtom strålar ryggsmärtan ut i benet, vanligen nedanför knäet.
Ryggont – värk i ländryggen
Ungefär en av tio patienter med ryggvärk har strålningssmärta. Den vanligaste orsaken till kraftiga symtom är diskbråck som också kan leda till störningar i känseln i fotbladet och svaghet i vristens muskler. En patient med ischiassymtom tillfrisknar i allmänhet bra. En del av patienterna är efter en månad i relativt bra skick och efter tre månader mår största delen av patienterna bra.
Mindre än en av tio patienter med ischiassymtom måste opereras.
Ont i ländryggen
Akut jouroperation utförs bland annat då diskbråcket buktar in i ryggmärgskanalen och orsakar känselbortfall på sätesområdet, det vill säga kring ändtarmsöppningen och könsorganen, samt urineringssvårigheter. Detta är sällsynt; ungefär två av hundra diskbråckspatienter lider av dessa symtom. Intensiv, godartad ryggvärk Den vanligaste orsaken till ryggvärk är en liten vävnadsskada i någon av de strukturer som registrerar smärta i ryggen, såsom mellankotskivorna diskarna , lederna eller musklerna.
Det går i allmänhet inte att lokalisera smärtan exakt. Kännetecknande för en sådan smärta är att den är mekanisk och känns när man rör på ryggen. Den känns i ländryggen och kan stråla ut i skinkorna och låren. Patientens allmäntillstånd är ändå gott. Ett akut så kallat ryggskott läker mycket bra: ungefär 75 procent av patienterna kan återvända till sitt arbete inom två veckor efter det att symtomen börjat.
Vid utredning av ryggskott behövs inte röntgenbilder av ländryggen om inte sjukdomsförloppet varar i minst en månad.